Skip to main content
6 bra råd för en bättre privatekonomi - MittCollectia
Sebastian S. •
3. apr. 2023

6 bra råd för en bättre privatekonomi

Collectia är ett modernt inkassoföretag som använder ledande teknik, jurister och erfarna skuldrådgivare för att hjälpa danska företag att få betalt på obetalda fakturor.

Collectia har några av Danmarks skickligaste skuldrådgivare som dagligen hjälper danska privatpersoner och företag ur deras ekonomiska situation.

Som inkassoföretag har vi på Collectia ett stort samhällsansvar för att tillhandahålla vår kunskap och teknologi som kan hjälpa så många människor som möjligt med deras ekonomiska utmaningar – till fördel för danska företag och privatpersoner.

Med vår mer än 150-åriga erfarenhet som professionellt inkassoföretag ger vi här våra 6 bästa tips om hur du som privatperson kan få en bättre privatekonomi. 6 tips som utan tvekan kommer att gynna din ekonomi.

1. Skaffa överblick

Nyckeln till en bra ekonomi är att ha överblick över den. Oavsett hur din ekonomiska situation ser ut, är det nödvändigt att ha överblick över dina intäkter och utgifter, annars vet du inte vad du navigerar utifrån.

Tyvärr har många en bristande eller ingen överblick över sin ekonomi – och ofta är det utgiftssidan som saknar komplett överblick.

Vårt råd är att du skaffar dig en överblick över din månatliga ekonomi. Börja med en helt enkel Excel-fil eller ett papper – där du skriver ned dina intäkter minus dina utgifter. Det kan verka enkelt, men börja så.

Din internetbank kan ofta ge en bra överblick över dina utgifter om du använder ditt betalkort för att betala de flesta saker.

Har du många kontantutgifter kan det dock vara en utmaning att redogöra för utgifterna.

Börja med att skriva ner alla dina fasta utgifter. Observera att det kan finnas utgifter som dras årligen, halvårsvis, kvartalsvis och månatligen. Därefter vet du vad ditt disponibla belopp är varje månad.

2. Skapa en budget – och håll dig till det

När du har överblick över dina intäkter och utgifter är du redo att skapa en budget.

Vi rekommenderar att du skapar en budget i exempelvis Excel eller i Googles gratis regnearksprogram Google Sheets. Det är den mest flexibla metoden att göra det på. På så sätt kan du anpassa och lägga till dina utgifter löpande. Om du använder Google Sheets har du lätt åtkomst till din budget på din smartphone genom att ladda ner Google Sheets som en app.

Budgeten ger dig en översikt över dina intäkter och fasta utgifter (hyra, telefon, el, vatten och värme). På så sätt vet du hur mycket pengar du har till mat, kläder, nöjen och annat. Det belopp som du har till förfogande efter att ha betalat dina fasta utgifter kallas ofta disponibelt belopp.

När du har skapat denna översikt och vet vad ditt disponibla belopp är kan du sedan fördela hur mycket pengar du har till exempelvis mat, kläder och nöjen. Se till att sätta ett realistiskt belopp – och håll dig till det, annars kan det snabbt gå fel.

Gratis budgetmall – Mall för privatbudget

3. Skär bort onödiga utgifter

Som nämnts ovan är ditt disponibla belopp dina intäkter minus dina fasta utgifter. Ett belopp som naturligtvis kan variera mycket från hushåll till hushåll.

Många människor kan dock ha stor påverkan på sitt disponibla belopp. Ofta behöver man inte ändra på sina intäkter utan snarare titta på sina utgifter.

I många fall kommer du att upptäcka att du har många mindre betalningar spridda över en månad som till slut utgör en stor summa. Om du till exempel har en grund-tv-paket och 2-3 streamingtjänster kan utgifterna se ut så här:

Yousee TV-paket: 299 kr/månad

Netflix Premium: 149 kr/månad

Viaplay Film & Serier: 119 kr/månad

TV2 Play Favorit utan reklam: 149 kr/månad

Isolerat sett är varken 149 kr eller 299 kr per månad för de flesta människor särskilt mycket pengar och därför är det oftast något vi inte tänker så mycket på. Men det ovanstående exemplet är en månatlig kostnad på 716 kronor – alltså över 8 592 kronor per år, endast för TV och streamingtjänster.

Genom att skära bort onödiga utgifter (abonnemang, streamingtjänster och liknande) kan det ofta finnas tusentals kronor att spara varje månad.

Det kan också vara en bra idé att gå igenom dina försäkringspolicys och eventuellt begära offerter för att se om du kan få en billigare lösning som samtidigt täcker dina behov. Du kan också undersöka hur mycket data och samtalstid du faktiskt behöver genom att kontakta din telefonoperatör. Kanske kan du sänka ditt abonnemang till en billigare lösning som fortfarande passar ditt förbrukningsmönster.

4. Matkostnaderna är dyra

Det är ingen hemlighet att inflationen ökar, och det är särskilt energi och livsmedel som fortsätter att driva upp inflationen. Enligt Danmarks statistik är danska livsmedelspriser bland de högsta i EU. Särskilt bröd, spannmålsprodukter och fisk är betydligt dyrare i förhållande till andra EU-länder.

De stigande livsmedelspriserna sätter press på de danska hushållen. Enligt livsmedelsministeriet spenderar en genomsnittlig dansk barnfamilj cirka 500 kr mer per månad på matkostnader.

Vårt råd är, precis som med alla andra budgetposter, att du avsätter din önskade månatliga utgift i din budget och håller dig till den.

Alla undersökningar visar också att det kan finnas mycket pengar att spara genom att exempelvis handla stort – dvs. några gånger i veckan. Därmed undviker du impulsköp och köper inte varor som du egentligen inte behöver.

Ett annat tips för att undvika belastningen från de stigande livsmedelspriserna är att följa de officiella kostrekommendationerna och minska matsvinnet. Gör en matplan och utnyttja de råvaror du har. Om du har rester från middagen, ät resterna till lunch eller middag dagen efter, eller frys resterna för en annan dag.

5. Kontakta inkassoföretag och/eller inkassoadvokater – om du har skickats till inkasso

Om du har många obetalda fakturor, skulder och lån som exempelvis har gått till inkasso hos ett inkassoföretag, en inkassoadvokat eller en bank, är det en bra idé att kontakta dem.

De flesta är medvetna om att du kan ha svårt att betala ditt utestående belopp just nu. Därför är de ofta villiga att ingå avtal, ge rabatter på beloppet, stoppa räntor, ordna avbetalningsplaner eller liknande.

Vi rekommenderar därför att du kontaktar dina borgenärer när du har fått en översikt över din ekonomi. Det är oftast mycket billigare än att inte göra något. De flesta krav och obetalda fakturor som exempelvis finns hos ett inkassoföretag, debiteras ofta med över 8% årlig ränta – eller 8000 kronor för varje 100 000 kronor du är skyldig. Det blir mycket om du med andra ord inte har en avbetalningsplan eller inte gör något alls.

6. Skapa ett budgetkonto

De flesta har ett budgetkonto, men tyvärr finns det också många som inte har det – och det kan vara farligt!

När du har fått en översikt över din ekonomiska situation och skapat en budget, vet du exakt vilka månatliga utgifter du har för dina viktiga fasta kostnader: hyra, el, vatten, värme, etc.

Från detta belopp bör du överföra en fast månadsavgift till ett konto där dina utgifter dras från. Detta konto får INTE användas för oväntade kostnader. På så sätt säkerställer du att alla dina fasta kostnader betalas varje månad. Ett sådant konto kallas ett budgetkonto.

Om du inte redan har ett budgetkonto, ta en diskussion med din bank om att etablera ett. De kan ofta också hjälpa dig att anmäla dina betalningar till PBS/NETS så att du inte själv behöver göra det.